Mina tankar krig livet.

Jag satt och tänkte på tunnelbanan idag hur livet egentligen är. Jag tänkte på hur svårt det är men ändå hur mycket de går ut på. Jag tänkte på kärlek. Kärlek som inte blir något. Kärlek där ena personen älskar utan att bli älskad. Överallt omkrig sig ser man kärlek. Var man än tittar ser vi nykära par, par som vart i hop hela livet och delar så mycket tillsammans och sen har vi folk som vi ser, folk som har någon de älskar, men inte får svar på sin kärlek.
Jag tänker på de som får kärlek men inte kan ge tillbaka. Att vi inte kan styra våra känslor hur mycket vi än vill. Hur mycket vi än vill ge tillbaka kärlek hur mycket vi än försöker. Vi vill inte de värsta, falsk kärlek. För det är ingen kärlek.
Men vi som vill bli kära, vi som vill ha kärlek men aldrig faller på riktigt, som väntar på att bli charmade och bara dö i kärleks tankar. Ere bara vi som faller för de personer vi aldrig kan fånga? De personer som älskar oss när vi inte älskar dem på samma sätt?
Eller hur ere med oss som faller och bara älskar, oss som bara kan drunkna i en person?

Obesvarad kärlek, är inte de det västa med livet? Finns det någon lösning på obesvarad kärlek? jag har inte kommit på någon lösning. Jag menar, vi kan lösa probelm i vardagen, om vi inte trivs på jobbet/skolan, Om vi känner oss stressade eller om vi vill bli av med överflödig vikt. Men hur löser vi obesvarad kärlek?finns det överhuvudtaget en lösning, och de kommer de finnas någon i framtiden?
Enligt mig finns ingen lösning, bara att man föroppningsvis älskar den andra personen på ett sätt som inte behöver vara som "parkärlek" utan som vänskapskärlek.
/ skriven av caroline

image189

Kommentarer
Postat av: Louise

vad fint skrivet älskling.

2008-02-13 @ 15:09:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0